Nämndemannasystemet har passerat sitt bäst före-datum

I Finland deltar fortfarande lekmän, så kallade nämndemän, i avgörandet av allvarliga brottmål. Det gäller till exempel mål om grov misshandel och våldtäkt. Systemet har sina rötter i medeltiden och nämndemännens roll har varit att representera folket i rättssalen.

Systemet är förlegat och i värsta fall ett hot mot både rättssäkerheten och förtroendet för rättssystemet. I en rättsstat ska avgöranden i brottmål vila på lag, rättspraxis och juridisk analys. Lagen ska vara lika för alla — det äventyras när lagen tolkas av personer utan juridiskt kunnande.

Ett stort problem är frågan om nämndemännens oberoende. Nämndemän utses nämligen på politiska grunder. Nämndemännen får visserligen en introduktion (Bargum, HBL 10.7) innan de inleder sitt värv, men det tryggar inte deras oberoende. Det är partierna som föreslår nämndemännen – ofta partiets egna kommunalvalskandidater – och juridisk kompetens väger inte in i utnämningen. Rättsprocesserna har blivit allt mer juridiskt komplexa och kräver juridiskt kunnande. 

Alla centrala instanser inom området, bl.a. Juristförbundet, Finlands domareförbund och Advokatförbundet förespråkar en avveckling av systemet. Enligt Domareförbundet kan nämndemannasystemet liknas vid att låta patienter i väntrummet behandla allvarliga sjukdomar – istället för att kalla in läkaren.

Många nämndemän har tagit sitt uppdrag på stort allvar och skött det enligt bästa förmåga. Men det förändrar inte att systemet är malplacerat i en modern rättsstat. Regeringen har tagit tag i frågan, vilket är mycket välkommet. Förhoppningsvis finns det mod att avskaffa nämndemannasystemet i sin helhet.

Karin Cederlöf

jurist, medlem i Juristförbundets delegation, SFP